Välkommen till mig!

Japp, idag är det dags... Fast senare än tänkt.. för planet är försenat. Så typiskt. Vi kommer fram i till hotellet i gryningen verkar det som. Himla kul det blir i morron då... Men vi får väl sova siesta. =)

Vad tråkigt det är att packa! Jag kommer lixom inte riktigt till skott och får det gjort... Men nu har jag börjat så smått iaf. Det är bara 3 dagar kvar till vi sticker!!! Så skönt det ska bli!

Jag får inte riktigt till det, alltså med att peta in den här på bloggen... Har funderat lite hur det ska lösas, men just nu är det lagt på is ett tag. Måste börja packa och fixa lite... Jag är i vilket fall jättenöjd med min härliga hund. ^^ Jag hittade hennes brorsa, Hugo, på nätet också. Mer eller mindre snubblade över honom. =) Han verkar lika fin han.

Tiden går så himla fort! Nu är det bara 8 dagar kvar tills vi sticker till Hammamet. Här hemma är det kallt och regning, även om solen verkar försöka göra sig synlig just nu.... Men det ska bli så skönt att få åka bort en vecka. Slippa alla måsten för en stund. Det lustiga är ju att så fort man (läs: jag) åker hemifrån så saknar jag precis allt det där som är så jobbigt alla vardagar. =)
I vilket fall så tillbringade jag och Ella hela lördagen i skogen. Pudelklubben hade anordnat MH (mentalbeskrivning hund) som egentligen skulle gå av stapeln i Nynäshamn, men där hade markägaren lovat folk att jaga bock. Så MHt var flyttat till Botkyrka Brukshundklubb. Nära och bra blev det. =) Klockan 07,30 skulle vi samlas, Ella var naturligtvis första hund ut och jag var så nervös att knäna skallrade. Jag hade ju inte nån koll på vad som skulle hända. Visserligen hade jag försökt läsa en massa, men det är ju inte riktigt samma sak.
Nåväl, först ut var vi. Bra gick det och kul som 17 var det. Många moment, och Ella reagerade i stort sett som jag trodde. Hon blev mer rädd för spöken än vad jag trodde hon skulle bli. Hon försvann skällande bakom mig, och jag trodde hon försvann till skogs. Men enligt publiken stod hon kvar bakom mig och sökte skydd där. Mammas flicka. =) Hon reagerade ävern på skotten, även om det inte var så att hon blev rädd. Men som en av figuranterna sa efteråt, hon såg inte rädd ut. Det var mer som hon undrade vad som lät, hon hade aldrig hört riktiga skott förut. Bara smällare och raketer.
I vilket fall var hon precis så cool som jag trodde, min tjej. =) En tjej i publiken tyckte att hon hade så härlig av- och påknapp. Första momenten var ju fulla av röj, där visade hon hela sitt glada register av skall och skutt. Sen skulle hon vara passiv i tre minuter, där trodde jag hon skulle fortsätta röja. Men hon satte sig med en suck. =) Snuttan.
Så fort jag hinner och orkar kommer jag lägga upp hennes protokoll.

Hit ska vi! Visst ser det fint ut? 100 meter till centrum och 400 meter till havet. Nu är det inte så många dagar kvar!!! ^^

Här är den nyaste lille medlemmen av släkten! =) Lite suddig men söt. Han sitter i bärsele i pappas famn.

Vad tiden går fort... Har redan hunnit jobba ett par dagar.. Och det känns som om semestern bara var en dröm. Lika så det vackra vädret. Jag var glad när det började regna, men nu kan det väl räcka????? Jag känner att jag är nöjd nu, med det som redan kommit ner!

Idag kom Rolle hem från Tchad. Eller rättare sagt han kom väl hem natten till i går, men "muckade" idag. En liten cermoni med medaljutlämning skulle det vara i Kungsängen. Och vi skulle dit, tidigt på morgonen idag. Alla utom Ante, som hellre stannade hemma och passade hundarna, det kloka barnet. För en containerlastbil hade kört ner en portal på Essingeleden och vi fastnade i köerna. Naturligtvis! Så efter att mesta tiden stått stilla och ibland maskat oss lite fram blev vi nerfösta till Stora Essingen. Där vände vi så fort vi bara kunde, och kom hem efter ca 3 timmar i bilen utan att träffat brorsan! Irriterande, nej då. Himla kul.... NOT! Stina hade bättre läge och var längre fram i köerna. Hon kom lite sent, men hann se en del iaf. Framför allt fick hon med sig Rolle hem! =)
Rolle har dessutom blivit morfar till en liten kille idag. Veronica väntade tills han kom hem från Afrika. ^^ Klockan 06,30 dök lillen upp, 52 cm lång och 3610 gram tung. Arbetsnamnet var Franklin (med reservation för stavningen), vet inte om det fortfarande är det som gäller. Grattis till Veronica och David i alla fall. Får se om jag får en bild också...

Äntligen lite regn, då kanske denna klibbiga hetta lättar lite sen. Finns inga gröna gräsmattor här längre...

Idag har både jag och Alex införskaffat oss nya resväskor. Sånt måste man ju ha när man ska ut och resa eller hur? Igår var vi ju och vaccinerade oss. En spruta till måste vi ta innan vi åker. Sen är det ett år till den tredje. Efter det skulle vi ha ett ganska långt skydd mot Hepatit A och B. Plus att vi köpte Ducoral, ett vaccin mot magsjuka som vi ska dricka i två doser innan vi åker. Hoppas inte det smakar illa...
Tjoho!!! Vi ska ut och resa!!! =)