R I P älskade lille Fabian

Idag gick det inte längre... Fabian ville inte mer. Han mådde hyfsat i går och i morse, men när jag kom hem från jobbet var det bara att inse att Fabian hade gett upp. Så nu finns inte Fabian längre med oss, han har gått över regnbågsbron och är tillsammans med Taffie, Mysan, Flip och inte minst hans älskade Hulda.

Älskad ~ saknad


Jobbigt


I tisdags var jag med Fabian till veterinären för att slipa ner hans framtänder, som helt plötsligt blivit för långa... De gjorde en grundlig undersökning av honom, men hittade inga andra fel. Det är ju lite konstligt att ett nästan 4½ år gammalt marsvin får fel på tänderna, men tydligen så händer det. Det veterinären INTE sa när jag hämtade Fabbe var att jag skulle tvångsmata honom... utan det enda hon sa var att han har nog ont nu men kommer börja äta själv så småningom. När han fortfarande inte börjat i går, fredag, rngde jag tillbaks och då rekommenderade veterinären nått som heter Critical care, tydligen väldigt bra för att få igång marsvin igen. Men inte funkade det på min lille kille... =( Inget han ville ha inte. Spottade ut när jag försökte tvinga honom.
Så idag har vi varit till Djurkliniken Roslagstull. Där röntgade de honom, men hittade inget annat än gaser.. Vilket iofs inte alls är bra, utan det har han ju eftersom han inte äter. Och han äter inte för att gaserna gör ont. Enkelt förklarat då. I vilket fall fick han vätska och smärtlindring. Och jag fick en massa med mig hem som jag ska ge honom... Metacam mot smärtan, minifom mot gaserna, sen fick han två andra mediciner som skulle vara så bra så. Jag hoppas bara att det hjälper... För annars har jag snart inga marsvin alls... =(
Min stackars lille Fabian.

Skattepengar och akvarium =)

Idag trillade skattepengarna in på kontot! =) Tjohoo, härligt att få tillbaks lite. Och kunna göra av med lite! Jag åkte raka vägen till Akvarielagret och beställde ett nytt akvarium. =) 576 liter blev det, 160x60x60 cm. Stooort! Med bänk och allt blev det dyrt också, men sånt är livet. =) Tyvärr är det 2-3 veckors leveranstid, glasmästaren hade lite mycket just nu... Men den som väntar på nått gott.. =) Äntligen kan Bertil få ett kar där han kan vända sig utan att slå sig.

Yngel

Fortfarande har jag många yngel kvar, en 15 st är det nog iaf.. Lite svårt att räkna eftersom de är så snabba. =) Och deras mor och far är bra på att gömma dem. Ett tag trodde jag att jag bara hade en sisådär 3 st kvar. Men helt plötsligt var de fler igen. =O Å jag tror ju inte att det kläcktes fler för det var flera dagar senare. =)
Lite kul att se faktiskt. =)

R I P


Det gick inte som jag ville... Hulda hade börjat få ytterligare en böld kände veterinären. Så efter många tårar och mycket prat fram och tillbaks så bestämde jag mig för att det inte var rättvist att låta henne plågas mer. För även om veterinären hade kunnat tömma dessa bölder hade de snart varit tillbaks igen.
Jag som hade bestämt mig för att inte gråta, grät i floder med lilla Hulda i famnen. Veterinären Anna var väldigt snäll och omtänksam, hon lät mig hållas samtidigt som hon försökte trösta. Det gick inget vidare kan jag säga...
Jag fick sitta med Hulda i famnen medan hon somnade in. Det gick så fort tyckte jag, men det var fridfullt och stilla. Hon somnade tryggt i min famn.
Lilla Hulda bara 3 år gammal har idag gått över regnbågsbron. Jag saknar dig...

Dåligt samvete...

Det har jag... Skulle ju varit till veterinären i morse med Hulda. Men det var katastrof på jobbet så jag ringer veterinären på tisdagen och frågar om jag kan flytta fram dagen tills i morgon, torsdag. Det var inte några problem eftersom inget hade förändrats med Hulda. Bölden såg lika ut som i måndags när jag upptäckte den.
Men nu i kväll när jag ska tvätta av den lite ser den hemsk ut... Den har blivit mycket större, nästan det dubbla och är alldeles röd... Tänderna i underkäken petar rakt ut, antagligen trycker bölden mot rötterna. Och så hade hon fått sår i mungipan. Begriper inte hur fort det kan förändras. =( Min lilla stackars kanin.
Känner mig usel och elak som väntade en dag till...

Hulda

Det blir inget veterinärbesök i morgon. Blev tvungen att flytta det till torsdag morgon i stället. =S Men hon ser iaf inte ut att må sämre och det är ju bra. Ska ta och smörja det som ser irriterat ut med Aloe Vera gelly, får se om det hjälper lite...

R I P igen =(



I fredags kväll passa Taffie på att gå över Regnbågsbron. När hon fick middag åt hon och var glad. När jag skulle lägga mig på kvällen så hade hon smitit över till sin syster på andra sidan. =( Min älskade lilla tant, finns inte mer.

R I P

Vårt husdjursbestånd minskar... Nu har lilla Artemis gått vidare till de sälla jaktmarkerna. Artemis var en liten söt gerbilflicka som kom till oss i maj -07. Med sig hade hon sin syster Indra. Atemis och Indra tillhör Alex, som nu har sorg.



Vila i frid lilla vän!

R I P

Ytterligare ett marsvin har lämnat oss. Lille Flip gick vidare den 3/9. Han blev bara 2½ år, så det var väldigt överraskade. Speciellt eftersom han inte på nått vis verkat må dåligt. Jag fick veta att han inte fanns mer när vi var på väg hem från Hammamet. Så jobbigt att inte vara i närheten. Min fina lille kille.


R I P



Lilla Mysan finns inte mer. Hon gick vidare till de sälla jaktmarkerna tidigare idag. Nu i kväll har vi begravt henne i skogen.
Vila i frid lilla gumman!



Återbesök idag...

Men det blev ingen operation. Inflammationen var helt borta och svullnaden lagt sig fint, men när veterinären, Anne-Marie, tittade igen idag så var det en större operation än vad hon klarade av. Det rullar sig enda in till inre ögonvrån, och då vill Anne-Marie att en expert ska göra det. Så nu är Ella inbokad på operation tisdagen den 8/4 kl 07,00 på Albano. Tjoo hoo vad kul att åka ända dit tidigt på morgonen, och sen tillbringa hela dagen där ute... Men vad gör man inte för tjejen? Dyrt blir det också, eftersom Agria inte ersätter. Men jag fick en billigare prisuppgift från Albano än vad jag fick från Animalen, så det är ju bara till att hålla tummarna att det var rätt pris jag fick också!

Veterinärbesök

Jag hade bokat in en tid hos veterinären idag, till Ella. Den bortglömda vaccinationen hade gjort sig påmind, och eftersom det är kurs från nästa vecka så var det ju verkligen dags tyckte jag. Går tidigare från jobbet för att hinna till tiden jag fått. När jag hämtar Ella ser jag att hennes högra ögra är alldeles igenkladdat av var, har aldrig sett så mycket var i ett hundöga! Fanns inte mycket annat att göra än ta hunden och åka, och som tur var hade veterinären en tom tid precis när Ellas vaccinationstid var inbokad! Så det blev ett riktigt doktorsbesök istället för stick hos sköterskan.
Ella har ju alltid haft "en tendens till entropion" (innåtrullande ögonlock), och nu har tydligen tendensen gått över och det har blivit entropion "på riktigt". Hennes ögonlock måste alltså opereras, så att inte ögonfransarna går in i ögat. Och det ska göras på onsdag nästa vecka om svullnad och inflammation har lagt sig ordentligt. Är hon fortfarande svullen kommer hon sederas och så syr veterinären fast ögonlocken i rätt läge provisoriskt så att det kan läka och svullnaden lägga sig ordentligt. Jobbigt jobbigt!
Stackars hund vad ont hon måste ha i sitt öga! Som tur är, om man kan säga så, är "bara" det högra ögat inflammerat. Men eftersom det blir operation så fixar vetten till båda ögonen så vi slipper komma tillbaks om ett halvår för det andra ögats skull. Hoppas det blir bra för tösen nu!!!


Föreläsningen

I går var vi på föreläsning med Eva Bodfäldt. Naturligtvis handelade det om hundar, och vi var på hundcafét Himmelska Hundar inne i stan. Eva var såååå sjukt bra. Som vanligt fick man (läs jag) skrivet på näsan 1000 olika fel man gör i sin hunduppfostran... Och lika många tips hur man gör rätt. Och som vanligt hade jag inte block och penna med mig, så nu har jag glömt de flesta.. =( Men många skratt blev det under kvällen, många aha-upplevelser och en längtan att gå på kurs med henne som instruktör... Undra hur dyrt det kan kvara.. =)

//Åsa

Glad idag! =)

Vi var till sjukgymnasten igår, till Anna Holmberg. Det var dags för ytterligare en koll av Bobos höft och rygg.. Jag var himla nervös, rädd att det inte skulle vara bra. Han är ju så himla bra på att mörka att han har ont, även om jag klämmer, känner och novafonar honom.. Men han fick ett stor A i slutbetyget! =) =) Omkretsen på hans lårmuskler var det samma, och alla andra mått var utmärkta också! Anna klämde och kände, och hittade inga ömma punkter eller konstigheter. Allt var utmärkt, så utmärkt det bara går med de problem han har. Det kändes himla skönt, så som vi har slitit! Slitet är ju inte på nått vis över, men det är skönt att verkligen få bekräftat att allt gett slitet gett utdelning. Det kändes som om Anna blev lika glad som jag, det var ju också roligt. =)

Kramar från en glad Åsa =)

Bobo

Min lilla skrutt! Han är verkligen en riktig skräphund, men en högt älskad liten skräphund! =) Vi var till sjukgymnasten igår, för att höra hur vi ska göra för att hjälpa lillen till ett bättre liv. För det har ju visat sig att förutom allergier och Cushings har han ju även HD på höger ben! När jag pratade med veterinären lät det på henne som om hon gav Bobo en dödsdom. Inget mer springande och lekande, inget mer promenerande och än till medicin per dag.
Men enl sjukgymnasten kan han bli så bra att han får leka igen, får springa med de andra hundarna och ha kul! Utan kul i livet, vad ska man då med livet till? Men det kostar både tid, pengar och energi från oss i familjen. För nu är han konvalecent i minst 6 veckor. Under den tiden ska han simma 3 ggr i veckan hos Hundkuranten, han ska ha massage och streching och jag måste köpa en Novafon. Dessutom ska han gå ungefär sju tjugo minuters promenader per dag, och 2x10 min om dagen ska han promenera med viktband på det dåliga benet! Mycket pengar kostar det, och mycket av min tid. Men det är han värd min lille älskling! Och förhoppningsvis slutar detta med att vi tillslut har en hund, som fortfarande måste träna för att hålla höften i skick, men dessutom får ha lite roligt i sitt liv!!
Och så är det himla skönt att Ella är en sån frisk och glad jycke som hon är! Inga större problem där, som tur är. *ta i trä* Fast det känns lite som om hon kommer på undantag eftersom det hela tiden är så mycket pyssel med Bobo. Fast Alex kan ju ta hand om henne... fast det svider ändå i mitt dåliga samvete...

//Åsa

RSS 2.0